Onsdag 30/1 kl. 20:41

Releasepartyt var som sagt lyckat. Jag ångrar dock att jag anlitade en stand-up komiker för 6000 kronor. Många hade hunnit bli berusade och pratade högt, så man hörde inte mycket av det han sade. Det känns som bortkastade pengar eftersom vi gick 4-5000 kronor back, vilket vi egentligen inte hade råd med, men jag ser alla presenter och blommor som en tröst för det stora ekonomiska bakslaget. Gästerna uppskattade dock festen, och det var ju faktiskt det viktigaste.

Det har hittills bara trillat in cirka 800 beställningar på boken, vilket givetvis är en stor besvikelse efter all uppmärksamhet. Men det skyller jag på förläggaren som jag tycker är grymt försiktig, på gränsen till dumsnål. Han ger inte de stora bokhandlarkedjorna 30 dagars kredit med återköpsrätt, utan räknar istället med att folk ska beställa boken över nätet. Suck! Jag har erbjudit förlaget att själv lägga ut riskkapitalet för de böckerna, men han har inte gått med på det heller! Hade den legat ute i butikerna, så hade den med all säkerhet sålt minst ett par tusen exemplar redan nu, så jag förstår inte alls hur förläggaren tänker, inte med tanke på publiciteten som boken har fått. Publicitet som jag dessutom själv har fått ordna. Nåja, jag får hoppas att det blir lite ändring på sakerna snart, men förläggaren valde att åka på en tvåveckors semester dagen efter att boken kom ut, så jag får ta det med honom när han kommer tillbaka.

Jag har fått bra recensioner från läsarna här på bloggen, och fått en recension på en välbesökt blogg: http://www.thewitch.se/2008/01/rivet_skinn_hela_historien.html . Jag vill tacka för dessa! Riktigt kul att folk tycks gilla boken, sättet jag skriver och sättet jag lämnar ut mig på.

Måndag 28/1 kl. 09:37

Oj, vilket releaseparyty! Det kom 120 gäster från när och fjärran, och vissa hade jag inte träffat på femton år. Dock hade jag planerat lite dåligt med bokutdelningen, drinkbiljetterna och signeringen, så jag höll helt ärligt på att stressa sönder mig totalt. Jag vill passa på att tacka alla gästerna för en rikigt lyckad kväll, och tack för blommorna och presenterna! Mer detaljer, samt foton från festen kommer senare.

Länkar

Gomorron Sverige

Efter tio (Scrolla ner klicka på bilden.)

orsdag 24/1 kl. 17:56

Jag är "ganska" trött nu. Framträdandet på Go´morron Sverige igår kändes bra. Jag lyckades förtränga det mesta av kamerorna och nervositeten. Dessutom märktes det på programledaren, som var genuint intresserad och duktig, att hon hade läst boken. Under eftermiddagen intervjuades jag av en tidning och på kvällen satt jag på Kanal Lokal och berättade om mitt liv. Jag kan lugnt säga att jag har fått mitt bekräftelsebehov tillfredsställt den här veckan...

Men OJ, vad jag är beroende av en dator! Våran dator kraschade härom dagen, så det har känts lite som att sitta på en öde ö. Nu har vi dock fått tag på en reserv, tills våran egen är fixad. Den fungerar dock långt ifrån felfritt, eftersom det hela tiden blir dubbelslag på tangenterna: Soom tyypp såå härr. Hoppas bara att det går att rädda det mesta i våran dator. Det som hittills är skrivet på Eriks bok ligger ju i den. Korkat av mig att inte göra en säkerhetskopia.

Idag har jag varit i Motala och pratat med ett gäng väldigt unga värstingar från Göteborg. Det gjorde riktigt ont att höra dem berätta om deras uppväxt med missbrukande föräldrar och pappor som sitter inne. Någon som är förvånad över smågrabbarnas beteende? Ännu en gång... oförmågan att hantera känslorna styr dem. Det kändes riktigt bra att få prata med dem och de lyssnade intresserat. Det var en av mina gottgöringar, eftersom jag inte tog betalt. De fick dessutom varsin bok. Jag hoppas att de läser den och lär sig något.

Jag skäms nästan alltid när jag tar betalt för mina föreläsningar, men jag måste skjuta det åt sidan. Annars skulle jag inte få göra annat än att åka runt och föreläsa. Skulle bli utfattig och utbränd direkt. Normalt tar jag 3000-5000 kronor för en två timmar lång föreläsning och det är jämförelsevis lite, men det känns riktigt bra att kunna göra det gratis någon gång ibland. Det känns lite som om det är min förbannade plikt att berätta om mitt liv - för att liksom betala tillbaka och förhoppningsvis påverka till något positivt. Därför skäms jag över att ta betalt. Dessutom är jag rädd för att framstå som girig. Gratisföreläsningen idag var dessutom en slags återbetalning till en polis som en gång hjälpte mig in på en psykavdelning när jag på grund av mitt missbruk hade en psykos.

Jag vill passa på att tacka alla Ni som har skickat uppmuntrande mejl och kommentarer. Det betyder verkligen MASSOR för mig! Så från botten av mitt hjärta: Tack!

Tisdag 22/1 kl. 15:08

Det fungerade ju ganska bra hos Malou. Jag blev lite förvånad faktiskt, när jag själv tittade på intervjun, hur bra det var. Det var nog det bästa framträdandet hittills. Jag var verkligen skitnervös, men det lyckades jag relativt bra med att inte visa. Och jag började inte att grina när de tog upp mina känslor som jag bär på idag! Det var nog min största rädsla, men i ärlighetens namn var det inte långt ifrån. Däremot lossnade det när jag läste kommentarerna under gårdagens inlägg och kompisen som satt brevid bara log åt mig. Det är skönt att känna! Och skönt att erkänna det!

Jag blir kvar i Stockolm tills imorgon, eftersom jag ska vara på Go´morron Sverige 08:15 imorgon bitti. Jag kommer därför inte att ha tillgång till någon dator förrän tidigast imorgon kväll, så tyvärr kan jag inte svara på kommentarer eller mejl fram tills dess.

Direkt efter Malou åkte jag och fick mitt nya porslinsöga gjort, men det blev en katastrof! Ögat sitter helt snett, pupillen tittar nedåt och ögonlocket hänger ner över mer än halva ögat. Ångrade direkt att jag hade gjort operationen, men insåg sedan att det bara är att gilla läget. Jag tog en chans som inte riktigt höll. Får väl gå utan öga igen och fortsätta använda den svarta lappen vid speciella tillfällen. Ska få ett nytt öga i maj, så jag hoppas på ett bättre resultat då.

Lördag 19/1 kl. 18:31

Jag har haft ett väldigt lugnt arbetspass. Det var nämligen bara en enda grabb kvar på hemmet, eftersom alla de andra är hemma på permission över helgen. Hoppas de sköter sig. Det är framför allt en väldigt identitetssökande och rastlös kille som brukar straffa ut sig, men jag hoppas verkligen att han fixar permissionen den här gången. Jag tror på honom och håller tummarna... eeh, tummen. Det är många sådana där uttryck som jag måste anpassa mig efter. Ni vet... "mellan fyra ögon"(jag har ju bara ett öga), "hålla tummarna", "på handens fem fingrar", och så vidare. Och klassikern "Give me five". Då brukar jag alltid säga:

- Jag har bara tre och en halv, så jag måste bli skyldig dig.

Idag satt jag i över en timme i en förberedande intervju inför Efter Tio på tisdag och shit alltså... det var känslomässigt tungt med fuktiga ögon. Tanken väcktes givetvis på om jag fixar teveframträdandet med samma frågor utan att tårarna ska börja rinna på mig.

- Det är lugnt, sade intervjuaren. Det blir bra teve!

Själv är jag ju mera rädd för att det skulle bli för floskligt och inte trovärdigt. Nåja... nervositeten sätter nog stopp för eventuella tårar. Under samtalet med intervjuaren klev jag upp en våning i min medvetenhet om mitt förflutna. Det är ju en helt sjuk resa som jag har gjort! Det känns inte som om det verkligen är JAG som har gått igenom allt. Ziggan läste precis ut boken och hon känner precis likadant.

- Det är så svårt att förstå att det verkligen var du, sade hon.

Den stora skillnaden mellan mig och den förra Niclas gör sig ännu en gång påmind.

I morgon söndag kommer artikeln i Svenska Dagbladet och på måndag blir det Corren. Artikeln i DN kommer på måndag eller tisdag. På tisdag blir det Malou, på onsdag Go´morron Sverige, Motala Tidning och kanal Lokal. Tror dock att det blir ännu mera mediaframträdanden.

Må gud plocka kloka ord ur min mun.

Onsdag 16/1 kl. 20:04

Jag hade en riktigt lyckad 40-årsdag igår! Under dagen anlände den första upplagan på boken till förlaget. Lite mer än 2000 exemplar ligger första upplagan på. Förlaget ringde och gratulerade mig både för boken och födelsedagen, och sjöng Ja, må han leva för mig i luren. De skickade ett exemplar av boken till mig som jag fick idag! Det var en fantastisk känsla! Jag låg i sängen och läste vissa avsnitt. Sedan tittade jag på det supersnygga omslaget, kände på boken och log nöjt. Fan vad jag har slitit med den! Och vilken tegelsten sedan! Den är på 415 sidor (den förra var på cirka 240) och väger en del, trots att det är papperspärmar. Helt sjukt roligt!

Boken kommer nog att få en flygande start. På tisdag nästa vecka ska jag sitta hos Malou Von Siwers Efter Tio och bli intervjuad. Två dagar senare sitter jag i morgonsoffan på Tv 4. Förutom det, så blir det även artiklar i flera olika stora tidningar.

Igår kväll kom Ziggans släkt och firade mig, vilket var riktigt skoj. Pricken över i:et var när mina kära vänner Kenneth och Kia överraskade mig på kvällen. De körde ändå från Örebro och det gjorde mig grymt rörd.

Livet känns bra!

Lördag 12/1 kl. 02:02

Det är mycket nu. Den senaste veckan snittar jag nog bara 2-3 timmars sömn per natt... som precis just nu - kan bara inte somna. Gick och lade mig före 23:00, men gav upp nu, över tre timmar senare, och gick upp, tog en snus och tänkte försöka trötta ut mig framför datorn. Det är min tankeverksamhet som håller mig vaken. Tankarna surrar i huvudet på mig som ett ilsket bi.

Jag planerar för fullt för mitt releaseparty, vilket har varit den största orsaken till mina sömnproblem. Det blir ett stort och kostsamt party med väldigt många gäster och det är sjukt mycket som ska göras och klaffa... lokal har ordnats, telefonsamtal rings, inbjudningar skickas, reklamskyltar har tillverkats, hotell bokas, gästlistan skrivs och anmälningar tas emot. Cirka 70 av de drygt 120 inbjudna har redan anmält sig och jag gör mitt yttersta för att det ska bli en lyckad kväll för oss alla. Bland annat har jag hyrt in en proffesionell stand-up komiker, men jag betalar inte allt själv. Gästerna får punga ut med 150 kronor var och förlaget skjuter till cirka fyra tusen, så det blir nog "bara" cirka tvåtusen som jag betalar själv. Men det är det fan värt! Det kommer att bli ett sjusärdeles party där jag bland annat får återse flera gamla kompisar som jag inte har träffat på över 10 år. Det blir en salig blandning människor - allt från poliser och politiker till före detta tungt kriminella.

Utöver förberedandet för releasepartyt, så kommer boken från tryckeriet nästa vecka... samma dag som jag fyller 40 faktiskt. I och med boksläppet blir det en del föreläsningar, boksigneringar och mediaframträdanden, och min almanacka börjar bli ett stort pussel med tider som ska passas, byten av arbetspass och så vidare. Ett stort tv-framträdande kommer vecka 4, då jag ska intervjuas av Malou Von Siwers, vilket jag fick besked om idag. Det ser jag redan fram emot.

Min fyrtioårsdag nästa vecka ska jag fira lugnt med de närmast sörjande, men den stressfaktorn är inte att förringa.

Sedan har jag mitt i allt kaos även påbörjat min utbildning till behandlingsassistent, vilket också gör mig till undersköterska och vårdare. De första läxorna ligger redan och ropar efter mig.

Sedan planerar vi att flytta snart också. Vi tittade på en bostad i onsdags och jag ska till banken nästa vecka och ansöka om lån.

Som sagt... det är mycket nu, men det är bara positiva saker, så jag ska inte klaga.

Tack och lov fungerar allt klockrent på jobbet också och det är en bra stämning mellan grabbarna. Just nu i alla fall. Jag har världens absolut bästa jobb och har även insett, trots tidigare lite spydd galla, att jag har grymt bra arbetsgivare.

Nu har klockan hunnit bli 03:26, så jag ska göra ett nytt försök att sova. God natt!

Lördag 5/1 kl. 19:45

Såg på Revolver idag med grabbarna på jobbet. Revolver är en film av Luc Besson och en typisk sådan... mycket vapenskrammel, blod och skottlossningar. Men jag blev helt lyrisk över budskapet i slutet av filmen, även om filmen i sig var ganska rörig och våldsam. Jag fick en av de största aha-upplevelserna på länge, och vi diskuterade filmen livligt efteråt. Jag hoppas verkligen att grabbarna förstod budskapet och att de måste ifrågasätta vad deras eget ego säger åt dem. Budskapet var att det är ens eget ego som är ens största fiende. Det var bara så förbannat klockrent, och jag rekommenderar filmen starkt - just tack vare budskapet och de kloka orden från psykologerna och filosoferna på slutet. Väldigt djupt.

Jag vet att jag förr var min värsta fiende och ställde till det för både mig själv och andra, men har inte riktigt insett att det varit mitt ego som många gånger styrt mig. Inte förrän nu. Jag tycker mig även se sambandet mellan egot och självkänslan. Desto sämre självkänsla - desto större ego (förväxla inte egot med egoism).

Jag googlade på "egot" och hittade den här sidan som beskriver egot väldigt bra: http://www.sjalenskrigare.se/sida3.htm

Men den där rösten i mitt huvud lyssnar jag inte så mycket på längre. Den förra Niclas gjorde det, och det är nog en stor anledning till att skillnaden är så pass tydlig idag.

Nu har jag varit filosofisk så det räcker för hela året... aj, vilken huvudvärk jag fick!